Morsan idag har jag så där jobbigt i skallen igen.. du vet så där som en radio som slår av och ändrar kanal med brus och sånt.

ja lilla pojk undrar hur det känns när dom perioderna kommer egentligen?? det är så lätt att dömma och folk gör det gärna!

måste man vara normal ska det vara så att enda chansen att må väl är att man måste vara just normal..eller man kanske ännu hellre skulle fråga vad fan är normal? det finns väl inte en enda i hela världen som är perfekt för guds skull   

sitter och funderar över hans resa här i livet och hoppas att allt ska vända för honom och att han kommer in på skolan där han förhoppningsvis får vänner.

känner så mycket kärlek i mitt hjärta så det svämmar över och tårarna tränger fram, jag sväljer och sväljer fan va svårt att försöka vara stark jämt. nån gång brister det nog inte en enda gång på 17 år har jag pratat med någon annan om hans uppväxt mer än med min man...

skulle vilja öppna någonstans och pysa ut lite ilska och ledsamhet och bara ha kärleken och glädjen kvar   

härlig är han! igår satt vi och såg på tv på nedre plan och jag hör hur han knatar omkring däruppe skrattar högt så det ekar..jag går då upp och säger till honom att försöka att inte skratta så högt eftersom lillsyrran sover..

nästa gång så skrattar han ännu högre än förra gången varpå jag går upp ingen sticker in huvet då tittar han upp och säger jamen jag har ju hörlurar haha   underbara grabb och han är min!!!

ja glädjen över mina barn är svår att beskriva jag älskar dom av hela mitt hjärta tufft eller ej det är så livet är, så ta vara på alla glädjeämnen i livet stoppa in dom i en liten vrå i ditt hjärta och ta fram dom när det känns svårt! nu lyser solen där ute måste ju betyda något, ett tecken från ovan kanske att nu går vi framåt igen.. kör hårt bara tjingeling