En sån där dag som hela världen är emot mig familj väder träd himmel o hav ja kort sagt hela världen!
Sitter hemma har varit sjukskriven inatt trött slut o taskig känsla i kroppen!
Vissa saker går ju inte att styra eller bestämma hur det ska bli, jag kan heller inte styra kärleken till mitt barn som mår så dåligt just nu. Jag önskar att barnet förstod hur vacker och bra han är men han gömmer sig i en osäkerhet blandad med tuffhet och sluter tankarna inom sig likt en blomma som sluter sina blad.
Älskar mina barn så till den grad att jag skulle offra mitt liv för dom om det skulle behövas! Lilla pojk sträck på dig och ge dig ut och upptäck världen och dina möjligheter här i livet jag är övertygad om att du kan gå långt min ögonsten <3
Öppna dig min ros öppna dig

Min son sa till mig en kväll att han va glad att jag hade varit lite bestämd med han och är fortfarande till viss mån. Han menade att han som har adhd /asperger behöver regler, eftersom annars kan man hamna snett lättare än andra ungdomar.

Han har så rätt pojken det är ju ett faktum, vilka sitter på ungdomsanstalter mm jo överlag är det ju unga killar med adhd/asperger

Han sa även tack mamma för att du har sånt tålamod med mig jag älskar dig så mycket   

samtalet va blandat med lycka och en väckarklocka om vad som rör sig i hans huvud och vetskapen att han är en sån smart kille där inne i hans funderingar    

Han har alltid varit en sol i mitt liv därför att han är en kämpe redan från start!

Jag läser ofta om föräldrar som inte tycker man ska vara "hård" med barnen med diagnosen men faktum är att regler lättare kan hjälpa dom att sortera denna djungel av tankar dom har i sitt huvud!

Det handlar inte om att vara dum på något sätt eller att dra ut dom i en folksamling där dom känner sig obekväma utan det handlar mest om det som är naturligt här i livet.

Jag tycker många förstorar problemet istället för att acceptera läget och göra det som får barnet att klara sig som vuxen med massor av stöd och hjälp och förklaringar.

Jag tänker på vad som händer med dessa barn och ungdomar när dom blir vuxna och vi inte finns kvar och skyddar dom, har ni tänkt på det? ska dom bo i ett gruppboende eller sitta i sin lya och knappa på datorn utan att kunna ta sig ut? en tanke bara!

ibland banar vi helt enkelt en väg för våra hjärtan så att det går åt pipsvängen helt enkelt utan att vi har en aning om det i tron att vi skyddar och gör det som är rätt..

Alla har vi olika sätt, och mitt sätt är rätt i min värld, och andras sätt är rätt för dom.

Det är jobbigt att vara förälder till ett barn med diagnos det vet vi alla som är i rullarna så hjälp varandra utnyttja varann om ni är två   samarbete är det viktigaste.

själv har jag nog mest varit ensamstående med mina tre barn jobbat och slitit mitt hår   

men jag är stark har jag förstått med tanke på att jag gått igenom en hel del galenskaper, och idag vet jag att dom flesta skulle nog inte klara det som jag, så jag är nog en hel del jäkla strong!

Förra vecka ringde min syster och hon berömde mig för det jag gjort just det berömmet kändes så härligt och varmt i min kropp    det kom från min syster och att hon kan mkt i ämnet i sitt arbete. 

tack syster det fick mig att vakna lite i min dvala på väg ner i en svacka igen!

Det viktigaste i mitt liv är min familj men idag har jag även börjat att tänka på mig själv vilket är svårt men det går framåt i små små myrsteg   

Hej hopp

hej vad det snurrar där uppe i mitt huvud! försöker vara lugn och cool men känslostormarna kör sitt rase med mig ändå. Men i det stora hela så står jag stadigt och ska fortsätta med det   

mina tankar dagligen går till hur människor sårar varandra hela tiden jag tänker främst på hur många barn som blir illa behandlade i vårat land sverige.

jag tänker på orättvisa i skolan, jag tänker oxå på att soc i vissa fall kan dra sina egna slutsatser och placera barn när det kan vara det sämsta, och inte placera barn som verkligen lider och skulle må bättre av att bli placerade. Jag lider när jag ser detta!

Det finns nån form av spärr när man ser sånt. Man ser på, man försöker prata med barnet och man säger till barnet kom till mig om du vill prata, när sen barnet gör detta ofta blir man rädd och får en sorts känsla av att man vill stoppa in barnet i famnen och bara sköta om!

Barn blir oxå medberoende tro mig dom är nog dom värst drabbade av oss alla i det syftet! Barn är väldigt lojala fast dom ser att det är fel så skyddar dom sina föräldrar.

Och varför tar allt så lång tid med utredningar fast alla bevis finns framför näsan?

Nja jag ska nog ta och ringa och erbjuda min hjälp kanske kan jag göra någon form att nytta ändå för landet sveriges utsatta barn!!

nu kommer snart mina telningar hem HÄR SKA GOSAS        Tjingeling..

Klantiga människor kan säga att man är rund lite fyllig eller även tjock sånt kan jag ta!

men absolut inte när folk i ens närhet vräker ur sig nåt som så där ser väl inte du ut du är inte så smal i ansiktet o va fan har du på dig mm mm sånt gör en ledsen väldigt ledsen   

kan jag inte få bara vara den jag är.....att jag har övervikt det vet jag ändå jag är inte dum på nåt sätt bara för att jag väger för mycket!!

Jag vill träna men det är svårt att orka med plus att jag värdesätter även andra saker här i livet, jag strävar naturligtvis för ett liv som frisk och kry med hjälp av träning och sund kost men vägen dit är lång!

jag vill inte bli en av dom som viger sitt liv till att endast träna äta på ett sätt, ha åsikter om andra hur deras kroppar ser ut hur rynkiga dom är i ansiktet hur deras matvanor ser ut mm mm jag skiter fullkomligt i om den och den har 17 rynkor istället för 5 eller om dom har fel kläder alla fölk har sina egenheter utseenden och intressen kort sagt sina egna spöken i garderoben!!

sköt er själva och skit i andra om det inte är av välmening då förstås.

Fast nu har iallafall tant börjat ett nytt liv och inte bara jag utan hela familjen   

imorgon efter jobbet ska jag iväg och träna lite med en fin god vän! Ni vet en sån man kan babbla med i timtal utan avbrott, sen inte ses på flera månader utan att det gör en förändring i vänskapen. Jag har några såna och dom är guld värda   tack för att ni finns!